Jag är efter någon dags återhämtning, familjesammankomst och sommarfest åter i Göteborg, och nu lär det nog dröja åtminstone ett par månader innan jag åter far till Dalom. Lever fortfarande på den fantastiska Way Out West-veckan, och gårdagens sommarfest kändes lätt konstig, men det kändes ändå fint att vara där mitt i det hela, trots att huvudpersonen saknades. Jag tror vi var många som reflekterade över det igår (även om det inte pratades så mycket om det), det kändes viktigt och fint att samla alla vänner och bekanta. Det kändes i synnerhet för mig, som inte kunde komma på begravningen, viktigt att vara där, och att med min blotta närvaro på ett eller annat sätt minnas och hedra. Det blev en fin kväll.

Nu återstår det sista jobbveckan innan verkligheten sätter igång. Har haft mycket att göra de senaste dagarna som ska fixas iom skolstart. Lägg därtill en flytt och en stulen väska, och listan fylls av småsysslor, som tillsammans bildar en ganska lång lista. Jag vet fortfarande inte vart jag ska bo mellan de sista dagarna i augusti fram till första september, men jag har ännu någon dag på mig att ta reda på det. Kanske lever jag lite för manana, men jag orkar bara inte stressa upp mig över saker jag vet alltid ordnar sig.

1 september börjar skolan. Två dagar innan börjar “Mottagningen” och alla inskolningsaktiviteter. Jobbar såklart måndag tisdag, men jag ska nog lyckas byta bort dem. Det ordnar sig. Måste det. Hösten blir fin. Jag ser framåt. Ser ljust mot vintermörkret.